I fokus

Petra Vincula: ”Skriva musik är ett sätt att arbeta smärtan vi varit med om”

Publicerad 2017-08-28 av Jörgen Wessén

Jag träffar bandet Petra Vincula under en fikastund i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler i  Kramfors där gänget repar. Bandet består av fem killar som alla haft en tuff och smärtsam skolgång på grund av sina diagnoser och oförståelsen från andra, men som tillsammans och med musiken som verktyg hittat sin väg att bearbeta dessa år.

Petra Vincula

Bild ovan: Ludvig Bolin, Tobias Tjernlund, Hannes Lundqvist, Martin Bohlin och Fredrik Lundqvist.

”Att vara självkritisk är både hälsosamt och ohälsosamt, man kan alltid göra det bättre.”

Petra Vincula har under några år jobbat med att förverkliga sin dröm om att släppa ett album och i år blev det äntligen dags. I maj ordnade de sitt releaseparty och fick fira att skivan äntligen var klar. Resan med att spela in albumet påbörjades 2014, men redan 2011 spelades en demosingel in och då föddes drömmen om att också få spela in ett helt album. Innan detta så hann man också spela in en EP med fyra egna låtar med hjälp från kulturskolan i Kramfors, men när allt var klart blev det aldrig något släpp av EPn. Endast en av låtarna, ”Climb Back Up”, släpptes som singel digitalt. Nu finns äntligen alla låtarna samlade på nya skivan – In The Devils Hand.

Och trots att skivan nu äntligen är klar så är det inget som bandet själva spelar i stereon.

– Vi lyssnar sällan på vår egen skiva. Låtarna är bättre då vi spelar dom tillsammans i replokalen.

Petra Vincula

Martin, som också var lite av en initiativtagare till att släppa ett album, berättar om arbetet med att göra skivan. 

– Vi började med att göra en spelning på skolan 2011 för att se om det skulle fungera att spela tillsammans. Nu sex år senare är vår första skiva äntligen klar och vi är 99 % nöjda med vad vi åstakommit. Att vara självkritisk är både hälsosamt och ohälsosamt, man kan alltid göra det bättre.

Trummorna spelade man in i ett enda svep, och basen landade med bara ett fåtal omtagningar. Gitarr och sång jobbade man sedan med under en period i Härnöstudio i Härnösand. Soundet fanns dock inte från början. Bandets sångare Tobias berättar:

– Vi hade inget eget sound just då. Det växte fram när det mesta av inspelningen var klart, lite slumpmässigt – vi hörde en annan inspelning som gjorts i studion och gillade ljudet så vi jobbade på att hitta vårt eget utifrån det.

Bandet har en egen allt i allo, Peter, som också jobbat med killarna i skolan. Alla i bandet är överens om betydelsen av sin mentor:

Peter finns alltid till hands om någon av oss i bandet behöver hjälp, Peter är guld värd!

 

”Man måste vara i the zone för att få rätt känsla”

 

Petra Vincula

 

När det gäller låtskrivande och textförfattande ligger improvisation i fokus.

– Det börjar oftast med att vi har en text att utgå från, sedan jammar vi fram en idé till musiken att utgå ifrån. Man måste vara i the zone för att få rätt känsla 

Texterna handlar om medlemmarna själva.  Bandet berättar:

– Alla har vi en diagnos och varit utsatta för mobbning – att man i andras ögon betraktas som annorlunda. Vi vill belysa den okunskap som finns. Texterna som handlar om isolering, att vara utstött, våld man utsatts för, mental mobbning m.m. är skrivna ur tredje persons ögon, den som ser det hela hända. Att skriva musik är för oss ett sätt att arbeta med den smärta vi alla varit med om.

Peter, bandets allt i allo berättar att han vid ett tillfälle gav en skiva till en av lärarna på skolan som spelade upp skivan i sitt klassrum och fick många nyfikna och positiva reaktioner från sina elever. ”Vika är det som spelar?” ”Jättebra låtar!” Läraren berättade då att ”det är dom som ni kallar idioter från klassen bredvid som skrivit och spelat in dessa låtar.” Det blev minst sagt tyst i klassen.

Från nya generationer till latin. Så här kom bandnamnet till:

– Vi hette tidigare Next Generation. Ett bra namn, men idag förknippas det ofta med massor av andra saker samt militära verksamheter och vapen. Så vi beslutade oss för att byta namn. Först fanns det inga idéer så vi googlade runt och till slut blev det Petra Vincula som är latin för ”rockband”. Det fanns inte heller något annat band med det namnet.

 

Petra Vincula är noga med att ha en bra sammanhållning i gruppen och lämnar ingen bakom.

– Vi är som en vargflock där alla ska vara med om vi ska spela live – ingen är utbytbar!