Intervju

Linné Solo: ”jag använder mycket timeflex och delayer för att få till roliga ljud”

Publicerad 2019-06-12 av Redaktionen

Henrik Sahlin släppte nyligen det egensinniga albumet Electronics and Balladeath under artistnamnet Linné Solo, och vi har intervjuat honom om det hela!

Hej! Du har precis släppt ditt andra album! Berätta lite: vad är det här för skiva? Hur kom den till?

– Skivan är en kompilation av låtar skrivna de senaste fyra åren, remastrade och omgjorda en del. För mig var denna platta en slutkläm på min jazzkarriär och mer akustiska musik. Buskade och spelade på diverse ställen när jag bodde i Israel 2015, och vid hemkomsten till Sverige hade jag en del på hjärnan kan man säga. Det blev en del låtar varav en bråkdel finns på det senaste albumet.

En del av låtarna på skivan för tankarna till konstmusik och ibland hörs nästan triphopiga referenser. I vilket fall märks det att du är väldigt fri och experimentell i ditt skapande. Hur skulle du själv beskriva musiken du gör om du var tvungen att nämna en genre?

– Ja! Har alltid haft svårt att bedöma vad det är för genre, men med mycket undersökning på internet har jag förstått att min “genre” sprider sig mellan någon slags trip hop, punk/jazz, lo-fi, lyrical, kanske någon soulig influens, experimentellt och slow ballads typ… Men om jag skulle välja en så blir det nog lo-fi. Mycket pga att det är en väldigt bred genre, passar in på min stil just nu och kan förhoppningsvis beskriva den känslan av anti-pop som jag hoppas utstråla, haha.

 

”Annars är albumet stort influerat av orgelmusik jag hört i verkliga livet”

 

Vad handlar låtarna om?

– Låtarna handlar nog om lite allt möjligt. Wonder yonder handlar om tunnelbanan, Pinstool of piss handlar om Picasso, Ärta i vampen om Lars Artborg (kyrkomusiker/organist) etc etc.. Låtskrivande blir ofta för mig ganska vardagligt och handlar om det jag tänker på. Pinstool blev till efter jag och en kompis sett en dokumentär om picasso och jag insåg att han verkar vara en gubbe som sitter o pissar på sin lilla pall, lite snuskig typ.

Finns det band, filmer eller annat som inspirerat dig i processen till att skapa albumet?

– En stor influens för mig har alltid varit Gorillaz. Andra band som Deerhoof och Dirty Projectors (tidiga album) är också stora favoriter. Annars är albumet stort influerat av orgelmusik jag hört i verkliga livet, fyfan vad bra Lars Artborg är!

 

”Elektroniska låtar och Ballad(döden)”

Finns det planer på att framföra detta live?

– En del av låtarna kanske blir till live, men isåfall som utfyllnad. Nästa projekt kommer att vara mer livevänligt. Den plattan är en colab med massa svenska musiker och kommer garanterat spelas live någon gång.

 

 

Albumtiteln – berätta lite om den!

– Electronics and Balladeath är en ordagrann definition av plattan. Elektroniska låtar och Ballad(döden), hehe…

Du själv – vad har du för bakgrund musikaliskt? Har du varit med i band, är du med i andra projekt?

– Jag har spelat och pluggat musik i skolor sedan sjuårsåldern och varit med i många band. Gick på södra latins jazzlinje i Stockholm och har nu friat mig från institutionens grepp och lär mig solo. Senaste, och roligaste, bandet hette Linné och finns på Soundcloud (https://soundcloud.com/linnesmusic). Detta soloprojekt är eftermälet av den tiden och dom influenserna.

Nu nördar vi in oss. Vilka verktyg använder du för att spela in musiken?

– Jag använder Logic Pro x, en kondensatormikrofon – röde NT1, ett gammalt skruttet ljudkort och en massa olika analoga instrument. 90% av ljuden är analoga och sista 10 % hittar jag i logic eller någon annanstans. Jag använder mycket timeflex och delayer för att få till roliga ljud. Låten IMVIES är t.ex. en helt annan låt som jag klippte sönder och drog ut med flex i toner. Använder mycket distorsion, leker med jättesmå nivåer i EQn och slänger på någon tråkig kompressor. Mixar och mastrar i typ 100 olika hörlurar och skickar iväg ut i etern!